Förskollärare

Vintergatans barn på rymdäventyr

Här finns övertygelsen om att det går att koppla samman barns inneboende drivkraft att utforska världen med matematik, språk och estetiska uttryckssätt. Mattias Reimblad, förskollärare, sitter mitt i byggrummet tillsammans med Bella, Vigert, Hannes och Emilian. Han lägger ett fotografi på golvet. Bilden föreställer ett barn som hoppar.

-Motivet är fångat i rörelse, på väg upp från golvet. Bilden är delvis oskarp.

-Vad är det för rörelse på bilden? Frågar Mattias.

-Det ser ut som en ballerina som dansar och står på tå, säger Bella.

-Nä, det där är ju Bruno som hoppar! konstaterar Hannes.

Gruppen kom snart fram till att det var kamraten Bruno som fångats av en kamera när han hoppade. Hannes reser sig upp och visar hur han tror att Bruno gjorde: ”Hopp! Rakt upp i luften, så här.”

I rummet intill sitter Malcolm, Douglas, Max och Neo, de lägger ut gröna och gula ringar på ett snöre de placerat på golvet. De har lyssnat på ett ljud på bandspelaren och ska nu försöka bygga ett mönster som symboliserar vad de hört. Efter en stund frågar pedagogen Nina Isaksson vad mönstret barnen jobbar med har för ljud.

– Det låter som racerbilar, säger Malcolm.

– Eller en krasch, föreslår Douglas.

Efter en stunds diskussioner kommer de fyra barnen fram till att det nog är en rymdracerraket med triangelfönster och ett ljud som är snabbt, som en storm.

Vi är på Kungsholmens Västra förskola, avdelningen Vintergatan. På hela förskolan finns 72 barn och 15 pedagoger. Avdelningen Vintergatan är för 4–5-åringarna. Här tillämpas Reggio Emilia-pedagogik, vilket med enkla ord från pedagogen Lisa Jakobsson betyder att barnet och dess kompetens, förmåga och möjligheter hela tiden ställs i centrum. Erfarenhet, nyfikenhet och lust till lärande uppmuntras.

Lisa Jakobsson har själv utbildat sig till ateljerista, ett slags specialpedagog med särskild estetisk kompetens.

– Vi dokumenterar barnen hela tiden. Tolkar deras förmåga och vilja att lära nytt. Undersöker vardagen. Möter barnen individuellt och som grupp. Just nu jobbar vi mycket med siffror, språk och ljud som kopplas till rörelse. Lisa Jakobsson har satt en grupp barn i arbete med att rita av kamrater som dansar till musik. Sakta växer streckgubbar av olika snitt fram på de vita arken. På de flesta arken finns en enda dansande figur. Lisa drar ner på danstruppen för att se om något ändras i iakttagelseförmågan. De flesta ritar fortfarande bara en dansande figur. Utom en flicka. Hon fyller sitt papper med siffror. I mitten av papperet skriver hon 7-4-1.

– Oj, så spännande, säger Lisa. Vad är det du har ritat?

– Jag har ritat hur många dansande kompisar som kan få plats på ett papper!

Lisa berättar att matematiska beräkningar ofta dyker upp när barnen ska förklara och förstå sin omgivning. Mitt i ett estetiskt uttryckssätt kommer en förklaring klädd i siffror.

– Det är bara att haka på och följa med.

Lärare

"Igoogle har förändrat mitt liv"

Linn Gustavsson drömmer om en tillgänglig och flexibel skola där ingen stängs ute på grund av osynliga funktionshinder. Som speciallärare på Thorildsplans gymnasium gör hon sitt bästa för att bidra till att utvecklingen går i den riktningen. Och det stora IT-intresset kommer väl till pass när undervisningen ska anpassas efter elevernas behov.

Sedan hösten 2006 undervisar Linn Gustavsson i kemi, biologi och naturkunskap på enheten Flexibelt lärande vid Thorildsplans gymnasium. I fjol började hon även blogga på Pedagog Stockholm om sitt arbete.

När LÄRA Stockholm kommer på besök sitter ett gäng elever och lärare och fikar tillsammans. Den dagliga fikastunden är en del av den ”mysfaktor” som ska bidra till en lugn och trygg studiemiljö för de 15 elever som läser på Flexibelt lärande. Kanellängd och svart kaffe dukas fram, eftersom mjölken tagit slut.

Verksamheten Flexibelt lärande startade 2003. Här får eleverna själva avgöra i vilken takt de ska arbeta. Alla har en egen arbetsplats med dator och reviderar schema och studieplan var sjätte vecka tillsammans med lärarna. Fyra lärare, en på heltid och tre på deltid, finns på plats mellan klockan 9 och 16. Enstaka kurser ges i form av gruppundervisning, i övrigt arbetar eleverna på egen hand med lärarstöd.

Anledningarna till att eleverna har kommit hit skiftar. Gemensamt är att de har gått i ordinarie gymnasieklasser men av olika anledningar tvingats avbryta studierna. Det kan röra sig om allt från social fobi till ljudöverkänslighet. För några har den tidigare skolgången förvandlats till sysslolöshet, sjukskrivning eller isolering hemma under lång tid.

Det var tidigare arbetslivserfarenhet från vården som gjorde att Linn Gustavsson fick upp ögonen för osynliga funktionshinder. Efter en kompletterande pedagogisk utbildning ställde hon in siktet på skolan.

– I dag är jag precis där jag vill vara. Det är otroligt roligt att jobba med specialpedagogik, nära eleverna. Jag har en förhoppning om att hela skolvärlden ska bli mer flexibel.

När fikastunden är över återgår eleverna till sina arbetsplatser. Linn Gustavsson tar med sin bärbara dator och slår sig ner i ett tomt klassrum för att berätta om sitt arbete. Hon pratar engagerat och demonstrerar olika program, sajter och funktioner som hon använder sig av. Hon menar att datorerna och webben kan göra skolan mer tillgänglig och följer utvecklingen inom området för att få in det nya i undervisningen.

– Det kan vara mer eller mindre lyckat. Jag provade att livechatta på en lektion och det gick jättebra. Fler kom med i diskussionen än om man sitter i klassrummet och ska räcka upp handen.

Men när hon lade ut en film på Youtube där hon förklarade en beräkning inom kemin blev det ingen succé.

– Eleverna använde inte filmen och till slut tog jag bort den. Den blev för tråkig. Det är svårt att göra riktigt bra filmer som lärare. Då är det smidigare att leta upp filmer som andra har gjort.

Hon försöker hålla kursmaterial tillgängligt för eleverna på nätet. Det är nödvändigt eftersom elever kan vara borta i längre perioder. Då måste det gå att hålla koll på vad som händer i skolan.

– Men distansundervisning är inget jag rekommenderar för gymnasiestudier, det är en nödlösning.

Ett sätt att presentera en kurs för eleverna kan vara i form av en blogg. Linn Gustavsson har lagt ut sin kurs i Naturkunskap A och då kan eleverna redan från början se vad som ska göras under kursen.

– För vissa elever är det väldigt viktigt att veta vad som kommer. De klarar inte av att komma till en lektion och inte veta vad som är planerat.

På kursbloggen blandas länkar till filmer med kluriga uppgifter, korsord och uppdrag utanför skolan.

– Eleverna gillar det för att det är tillgängligt. Men det är inget trolleri bara för att man har det på Internet. Eleverna vill absolut inte att lärarna ska ersättas.

Via nätet får hon också tips på användbara resurser i undervisningen. För en tid sedan medverkade hon vid en konferens tillsammans med andra lärare, skolledare och bibliotekarier. Gemensamt för dem alla var intresset för öppna lärresurser. Konferensen genomfördes som en livechatt.

– Det var fyra personer som ledde det hela och stämningen var otrolig. Hundratals människor var med i diskussionen. Så blir det aldrig i en föreläsningssal, där de flesta är passiva.

Vid sidan av sitt arbete läser Linn Gustavsson den nätbaserade kursen Personal learning environments networks and knowledge (Plenk). Riktigt vad den går ut på förstod hon inte ens själv från början.

– Kursen är öppen för alla och man anmäler sig med sin blogg. Den drog i gång i höstas och man fattade ingenting, det var väldigt ostrukturerat. Nu börjar jag förstå vad man ska lära sig. Det är en kurs om kursen.

Ett konkret exempel på något som hon snappat upp på kursen är begreppet personliga lärmiljöer.

– Man måste designa sin egen lärmiljö efter livsstil, säger hon och pekar på sin bärbara dator.

Där har hon med hjälp av Igoogle skapat en personlig sida. Genom att mata in vissa sökord och välja bloggar och nyhetsflöden hon är intresserad av får hon en skräddarsydd sida med aktuell information. Verkar något särskilt intressant är det bara att klicka sig till ursprungssidan.

– Igoogle har förändrat mitt liv, eller i alla fall min arbetsmiljö, säger hon med ett leende.

Linn Gustavsson menar att den stora utmaningen ligger i att skapa struktur i informationsflödet. Där kommer den personliga lärmiljön in.

– Skolan har vuxit fram under lång tid och har en existerande struktur som kan vara svår att kombinera med tekniken. Det är viktigt med struktur, regler och trygghet. Många älskar det, både elever och lärare. Om man bryter det blir det kaos.

– Webben kan vara ett sätt att skapa en ny struktur, säger hon.

Linn Gustavsson verkar ha hur mycket energi som helst. Hon jobbar, bloggar, deltar i kurser och söker ständigt nya möjligheter. Hur hinner hon med?

– Jag tycker inte att bloggandet tar så mycket tid. Det är ett sätt att runda av dagen. Det krävs inget extra arbete.

För att ladda energi inför arbetet ägnar hon sig åt löpning och dans.

– Man kan inte komma tom på energi och tro att man ska få det i skolan. Jag försöker samla energi på fritiden, så att jag kan komma hit med energi. Då får jag också mer tillbaka. Det blir en positiv cirkel.

Projektledare, fastigheter

Här kan du växa i din roll genom ständigt nya utmaningar

Med drygt 40 000 medarbetare är Stockholms stad en av Sveriges största arbetsgivare. Här finns många karriärmöjligheter inom en rad verksamhetsområden. Peter Dahlberg är projektledare på utvecklingsavdelningen på fastighetskontoret. Tillsammans med cirka 130 andra medarbetare förvaltar och utvecklar han Stockholms stads fastigheter - en tjänst med ständigt nya utmaningar.

Hur hamnade du på fastighetskontoret?

– Jag började här som praktikant under studietiden på KTH efter att ha pratat med representanter från Stockholms stad under en arbetsmarknadsdag. Eftersom jag hade läst bland annat fastighetsjuridik tyckte jag att fastighetsutveckling lät spännande och kontaktade fastighetskontoret. Efter examen fick jag en projektanställning och i dag är jag projektledare.

Vad gör ni på utvecklingsavdelningen?

– Vår uppgift är att utveckla stadens fastighetsbestånd, allt från idrottsanläggningar till herrgårdar. Vi arbetar både med små och stora projekt. Jag jobbar främst med fastighetsjuridik och transaktioner samt frågor som rör lönsamhet och byggrätt, det vill säga fastighetsutveckling i planeringsfasen. I praktiken blir det en hel del möten och kontakt med bland annat stadsbyggnadskontoret, fastighetsägare och Lantmäteriet. Jag jobbar även mycket mot andra avdelningar på kontoret.

Hur är det att jobba i Stockholms stad?

– Vi arbetar med varierande frågor och ställs inför olika utmaningar på ett sätt du kanske inte upplever i ett litet, specialiserat företag. Många har säkert en bild av hur det är att jobba kommunalt. Själv hade jag en uppfattning om att det skulle vara lite mossigt, men så var det absolut inte. Vi diskuterar gärna olika frågor livligt och har en god stämning. Här finns också stor kunskap att tillgå och många experter inom till exempel upphandling och teknik, vilket gör att du kan driva avancerade projekt. Dessutom finns fantastiska karriärmöjligheter inom Stockholms stad.

Vad kan du arbeta med?

– Här på fastighetskontoret kan du till exempel bli avdelningschef, enhetschef eller söka dig till något av stadens fastighetsbolag. Det är upp till dig. Vi har ett oerhört varierat fastighetsbestånd med fantastiska byggnader och äger allt från Stadshuset och fastigheten Landbyska Verket vid Stureplan till små kojor. Det gör att du inte tröttnar utan kan växa i din arbetsroll och anta nya utmaningar genom större projekt.

Vilken typ av medarbetare söker ni?

– Det beror på var inom kommunen du vill jobba. Hos oss söker vi främst samhällsbyggare och lantmätare samt personer med kunskap i fastighetsteknik och -ekonomi, men det är absolut ingen nackdel om du har en annan utbildningsbakgrund. Ett bra tips är att göra praktik under studietiden för att prova på vad som passar dig. Det är också ett bra sätt för både dig och arbetsgivaren att se om ni trivs med varandra.

Ekonom

Inom Stockholms stad kan din karriär ta vilka vägar som helst

Som revisionskonsult på PriceWaterhouse-Coopers arbetade Charlotte Goliath bland annat med Stockholms stad. Snart kände hon att de kortare gästspelen där inte räckte – hon ville påverka och utveckla verksamheten inifrån och på längre sikt. År 2008 anställdes hon som controller på stadsledningskontoret. I dag har hon fått ett större ansvar i rollen som budgetsamordnare.

Vad gör du som budgetsamordnare?

– Jag fungerar som en projektledare för de stora processerna inom budgetarbetet. Det handlar framförallt om årsbudgeten och uppföljningen av den genom tertialrapporter och årsredovisning. Jag är en spindel i nätet som håller ihop arbetet med tidsplaner och leveranser.  Det handlar om långa processer, vi börjar jobba med kommande års budget redan i februari mars.

Är det inte tråkigt att jobba med så långa projekt?

– Nej, varje dag här är annorlunda. Det kommer hela tiden nya uppdrag där vi snabbt ska utreda vad saker kostar och vilka konsekvenser olika satsningar kan få. Jag vet aldrig riktigt vad som ska hända när jag går till jobbet och det gillar jag. Det är inte alls så byråkratiskt och långa beslutsvägar här som många kanske tror.

Hur är det att jobba i en politiskt styrd verksamhet?

– Det positiva är just att det händer så mycket och är så omväxlande. Baksidan är att det kan bli tvära kast och lite rörigt i organisationen vid byten av politisk majoritet. Inför varje val blir det också som att verksamheten går ner lite på halvfart och inväntar resultatet. Men fördelarna överväger; har du ett stort samhällsintresse är det riktigt spännande att få vara med och utveckla en stad inifrån.

Vad är på gång i Stockholms stad?

– Vår befolkning ökar väldigt snabbt. På fyra år har vi växt med 60 000 personer – det är ett helt Kalmar! Det ställer stora krav på utbyggnad av bostäder, service och infrastruktur. Att bygga i rätt takt och på rätt platser är en strategisk utmaning för oss.

Vilka egenskaper vill du se hos dina kollegor inom Stockholms stad?

– Nytänkande! Då och då hamnar vi i ett slentriantänk och gör samma sak som förra året, därför vill vi hela tiden få in nya synsätt för att ständigt utveckla verksamheten. När jag var nyanställd här kände jag direkt att mina åsikter togs på allvar och att min kunskap kom till nytta.

Vilka möjligheter har du haft att utvecklas här?

– Jag har hela tiden fått utökat ansvar och haft flera olika positioner under mina tre år. I framtiden vill jag utveckla mitt ledarskap och börja få personalansvar. Karriärvägarna kan vara väldigt breda och möjligheterna är stora här i staden. Det som gör Stockholms stad unikt är att kommunkoncernen är så komplex, som ekonom kan du jobba inom alla verksamheter, inom allt från stadsplanering till teater. Dessutom finns det bra förutsättningar för att kombinera karriär och familj här, det uppskattar jag som småbarnsförälder.

Traineeprogram för akademiker

I september 2012 startade stadens traineeprogram. Här får tolv personer chansen att under ett år lära sig mer om stadens arbete och lägga en grund för framtiden.

Syftet med traineeprogrammet är att bidra till att ge stockholmarna service av hög kvalitet. Programmet ska främja rekrytering samt förändrings- och utvecklingsarbete, liksom underlätta generationsväxlingen och bidra till att marknadsföra Stockholms stad.

Deltagarna är nyutexaminerade akademiker som rekryterats till tillsvidareanställningar i stadens förvaltningar och bolag. Personerna har valts ut genom en rekryteringsprocess som bland annat innefattat intervjuer och tester.

Traineerna deltar i programmets olika moment parallellt med det ordinarie arbetet under ett år. Totalt omfattar programmet 40 dagar som är utspridda under hela utbildningsperioden. Tolv personer har antagits till programmet.

Programmet startar med en introduktion under tre dagar där deltagarna fick kunskap om stadens vision, mål och övergripande styrdokument. Utbildningen ska framöver bland annat handla om självkännedom, förändring, gruppdynamik, kommunikation och en breddningsperiod där traineerna får byta arbetsplats i tre veckor.

Det pedagogiska upplägget under programmet tillgodoser olika inlärningsstilar såsom reflekterande observation, upplevelsebaserad inlärning, experimenterande och abstrakt tänkande. Teori, praktisk övning och arbetsplatsbesök flätas ihop och utbildningen erbjuder övningar både på individ- och gruppnivå.

I programmet ingår

• Tillsvidareanställning i berörd förvaltning/bolag
• 25 utbildningsdagar med fokus på omvärldsorientering, projektledning och förändringsprocesser. Det ingår också en introduktion till stadens organisation och verksamhet
• Individuell utvecklingsplan och projektarbete under programmet
• Internationellt perspektiv med studieresa till Bryssel
• Breddningsperiod på tre till fyra veckor på annan förvaltning/bolag
• Nätverksträffar
• En möjlighet att lära känna Stockholms stad som arbetsgivare och en god plattform för en framtida karriär inom staden